Det är en välkommen rapport eftersom den sätter fokus på en fråga som är avgörande för företagens konkurrenskraft, tillgänglighet och möjligheten att verka i hela landet. Rapporten ger en tydlig bild av de utmaningar som svenskt inrikesflyg står inför. Den konstaterar bland annat att de regionala icke-statliga flygplatserna är en bärande men sårbar del av det svenska flygplatssystemet. Det höjda driftbidraget har stabiliserat ekonomin på kort sikt, men inte löst de långsiktiga strukturella utmaningarna. Rapporten visar också att konkurrensen på den svenska inrikesmarknaden har minskat, vilket lett till ökad sårbarhet, högre priser och försämrad tillgänglighet. Konsekvenserna för näringslivet är tydliga.
Det är viktigt att dessa frågor nu lyfts på allvar. Minskad konkurrens, ökande sårbarhet och ett system som inte längre håller ihop fullt ut påverkar inte bara resandet. Det påverkar företagens vardag, investeringar och Sveriges konkurrenskraft.
För oss i Västerbotten är flyget en grundläggande förutsättning för tillgänglighet, konkurrenskraft och möjligheten att verka på en nationell och internationell marknad. Västerbotten har Sveriges fjärde högsta exportvärde. Här finns sedan länge en stark basindustri och internationellt konkurrenskraftiga företag som bidrar stort till svensk ekonomi och välfärd. De nya industrisatsningarna har fått stor uppmärksamhet, men regionens betydelse för svensk konkurrenskraft är långt ifrån ny. Det ställer krav på fungerande transporter och god tillgänglighet.
I Västerbotten ser vi också tydligt hur olika delar av flygsystemet fyller olika funktioner. Umeå Airport är en viktig nationell och internationell nod. Skellefteå Airport är avgörande för ett starkt export- och industrikluster. Flygplatserna i Hemavan, Lycksele och Vilhelmina fyller samtidigt en samhällsbärande funktion för inlandet, besöksnäringen och den regionala tillgängligheten.
Olika flygplatser fyller olika roller, men alla är beroende av att helheten fungerar.
När konkurrensen på inrikesmarknaden minskar påverkas företagen direkt. Högre priser, färre avgångar och sämre flexibilitet leder till längre restider, fler övernattningar och svårare kompetensförsörjning. Det påverkar också investeringar och etableringsbeslut. För många företag i norra Sverige är Arlanda dessutom inte bara Stockholm. Arlanda är Sveriges internationella nod och länken vidare ut i världen.
Rapporten ger också en mer nyanserad bild av flygets klimatomställning än den som ofta syns i debatten. Många regionala flygplatser har redan kommit långt i arbetet med att minska utsläppen från den egna verksamheten. Samtidigt konstaterar rapporten att den stora omställningen inte kan genomföras av flygplatserna ensamma. Hållbart flygbränsle bedöms vara det mest realistiska alternativet på kort sikt, men utvecklingen är beroende av samspel mellan staten, flygbolagen, energisektorn och flygplatserna. Flygets omställning kommer inte att avgöras på enskilda flygplatser. Den kräver samverkan och långsiktiga spelregler i hela värdekedjan.
Det som bekymrar oss är att diskussionen alltför ofta fastnar i enskilda frågor, när det egentligen handlar om något betydligt större.
- Hur håller vi ihop Sverige?
- Hur säkerställer vi konkurrenskraft, investeringar och tillväxt i hela landet?
- Och hur bygger vi ett transportsystem som fungerar även utanför storstadsregionerna?
Regionala flygplatser och fungerande inrikesflyg måste därför ses för vad de är: en del av Sveriges basinfrastruktur och en viktig förutsättning för långsiktig konkurrenskraft, tillväxt och beredskap.
Se hela mötet: Webb-tv: Trafikutskottets öppna sammanträde om inrikes luftfart (Västerbottens Handelskammare – 0:56)
