Arbetsmarknadskunskap hör hemma på gymnasiet
– vilsna elever får nya positiva bilder

25 lektioner och cirka 500 elever träffade AMK på gymnasiet HT2021. En central person för att introduktionen av arbetsmarknadskunskap gick så bra är Sten Persson. Den tidigare rektorn på Dragonskolan har nu fått i uppdrag att utveckla och samordna kontakterna mellan skola och näringsliv. Vi bad Sten Persson att ge sin syn på AMKs debut i gymnasieskolan.

 

Vad tycker du om arbetsmarknadskunskap – är det något för gymnasieskolan? 

Jag tycker att arbetsmarknadskunskap hör hemma även på gymnasiet, inte minst med tanke på att många elever går vidare ut på arbetsmarknaden efter avslutade studier och behöver en uppdaterad bild över hur och i vilken riktning som svensk arbetsmarknad förändras och utvecklas. Vi har många elever på gymnasiet som inte har klart för sig vad de tänker syssla med efter gymnasiet och dessa återfinns oftast i de högskoleförberedande programmen. Däremot anser jag att arbetsmarknadskunskap ska komma in tidigt i skolan och där är grundskolans högstadium den naturliga ingången.

 

Hur ser du på att yrkesambassadörer var med på lektionerna?

Förutom den information som eleverna får i arbetsmarknadskunskap, så förstärks budskapet med representanter från arbetslivet. Dessa kan levandegöra och bekräfta hur yrkesrollen och branschen fungerar idag och framöver. Eleverna får inte alltid så stor koppling till arbetslivet i annat fall, möjligen de på yrkesprogrammen som genomför APL men framförallt elever på högskoleförberedande program där kunskapen om olika branschen och arbetsliv inte alltid nått dem vid den åldern.

 

Premiär för AMK på gymnasiet den här hösten – hur vill du beskriva den?

Den stora utmaningen har varit att hitta rätt ingång in i gymnasiet – både att övertyga lärare om vikten att få in mer arbetsmarknadskunskap på agendan men även hitta en logistik som fungerar. På Dragonskolan lyckades detta bra. Det blev lärarna i samhällskunskap som fick ta bollen utifrån att ämnet ligger dem närmast i sitt ämne där alla kurser i Samhällskunskap 1 har ett område som heter arbetsmarknad. Inledningsvis fick försteläraren i samhällskunskap en kortare information kring projektet, därefter informerades hela gruppen om innehållet. AMK-gänget fick inbjudan till ett stormöte där ytterligare information gavs men också ett tänkbart upplägg tidsmässigt och med vilka undervisningsgrupper (klasser).

Genomförandet fungerade på det stora hela bra och möjligheten att anpassa innehållet till olika elevgrupper (program) gjordes löpande av AMK-personerna. Elevernas utvärdering gav gott utslag och lärarna var nöjda med kommunikationen kring besöken, bokningssystemet och upplägget i stort.

På Midgårdskolan fick jag en uppfattning att kommunikationen brustit i vissa delar men att innehållet tagits emot på ett bra sätt. Där var ingången via stormentorer och inte lärarna i samhällskunskap, mycket beroende på att kursen inte läses under höstterminen.

 

Den här hösten testade vi att köra AMK på Dragonskolan och Midgård – tycker du att fler elever på gymnasiet borde få arbetsmarknadskunskap i framtiden?

Jag anser med en åsnas envishet att ingången i gymnasiet ska kopplas till ämnet samhällskunskap vilket är naturligt med tanke på att arbetsmarknadskunskap är en viktig del i det ämnet. Därför behöver projektet landa i en planering när tidpunkten kan vara den mest gynnsamma dvs att lärarna behandlar ämnesområdet naturligt i samband med att besöket från AMK görs. Då tror jag att man får mest nytta av kunskaperna, något som även lärarna påpekade.

 

Hur bör AMK implementeras på gymnasieskolan framöver?

I min roll som samordnare inom UGS var det naturligt att jag fick frågan att utgöra länk mellan AMK-gänget och lärargruppen. I normala fall bör ingången vara studievägledare och/eller rektor med särskilt ansvar för AMK-besöken för att det ska fungera rent praktiskt.